Jag känner mig lite sentimental just nu och tänker på hur himla fint det här med bloggvänskap är.
Tänk att Inte Skyldig och jag lärde känna varandra för ett decennium sen i ett helt annat sammanhang och sen tappade vi bort varandra. Sen började vi läsa varandras bloggar utan att veta att vi var vi tills Stambyte försa sig en dag.
Och tänk att Inte Skyldig och hennes kille kom hit! Och har varit här i flera månader. Hur fint som helst.
Tack, bloggen.
Och apropå Stambyte, hur fint är inte det att vi växt upp i samma stad utan att någonsin veta om varandra och sen lärde känna varandra via bloggarna när vi bodde på varsin kontinent. Och så träffades vi när jag var på sverigebesök och hon bjöd mig på sin nyårsfest och nu kommer hon och hennes kille på mitt bröllop.
Tack igen, bloggen.
----------
Och apropå bloggande får jag oproportionerligt ont i hjärtat just nu av Saras blogg. Det är nog det där med den eviga lyckliga kärleken som kan visa sig vara så skör som skrämmer.
2 kommentarer:
TACK BLOGGEN! En sån jäkla fantastisk värld.
Häftigt att ni hittat varandra så och verkar så nära, så bra. Två av mina närmsta fem vänner är från internet. Heja!
Skicka en kommentar