Mysterium

Känsliga och/eller ointresserade läsare varnas härmed. Resten av inlägget kommer att handla om flytningar / mens / diverse kroppssymptom. Känns det jobbigt, sluta läsa nu.


**********


Okej, såhär ligger det till: Sen jag slutade med p-piller har mensen blivit alltmer regelbunden, och de senaste gångerna har cykeln varit på 24 dagar. Dag 24 då jag borde fått mens var igår, lördag.

I torsdags fick jag någon slags mens/flytning. Typ rödbrun. Alltså med lite blod i. Detta höll på av och till torsdag-fredag. Sen igår lördag kom nästan ingenting. Idag söndag fick jag en massa mensvärk (framför allt ont nederst i ryggen). Men ingen mens. Bara några enstaka droppar i toaletten, inget mer.

Vanligtvis går det till såhär när jag får mens: Dagarna innan får jag stegrande menssymptom, värk osv, som kulminerar i mensvärken från helvetet samtidigt som mensen kommer, och det brukar vara ganska mycket de första dagarna. Jag blir också väldigt öm i brösten dagarna innan och det går över så fort jag får mens.

Den här gången har jag inte haft lika mycket mensvärksymptom dagarna innan, och inte alls lika ont i brösten som jag brukar ha. Men idag har jag gått runt med den där molande värken hela dan, och det var värst runt mitt på dan. Men bara som sagt några få droppar blod.

I morse gjorde jag ett graviditetstest, men det visade negativt. Det kan ju iofs vara för tidigt, man ska ju helst vänta ett tag. Men det är ju hur som helst skitkonstigt. Att det inte kommer någon mens borde ju vara ett graviditetstecken, men att jag ändå får en massa mensvärk, sån där molande ryggvärk. Det är väl inte något normalt graviditetstecken alls?

Vad händer i min kropp just nu?

Okej, lite stressad över bröllopet är jag kanske

Typexempel på ful traditionell
tårta

Oj, då. Jag skällde visst ut O just över bröllopstårtan.

Typexempel på
cheesecake som
jag vill ha

Alltså, hans mamma vill betala tårtan, men hon fattar liksom inte att nej, ingen jävla traditionell fultårta. Som dessutom inte är särskilt god.

Jag vill ha cheesecake.

O säger att för hans del spelar det ingen roll.

Och jag blir tokig för varenda gång så ringer hans mamma och säger att nu har hon kollat på det och det konditoriet och hittat en jättefin tårta, och alla är tråktraditionella och VARFÖR kan O inte bara säga nej?

Åh. Så nu kommer hon hit för vi ska snacka tårta och då blir det ju jag i slutändan som får förklara för henne att nej, en sån tårta ska vi inte ha, vi ska ha en fin och god cheesecake.

Och så skäller jag på O.

Bröllopsstress, alltså. Är det nu det börjar?

Skotermannen på Magaluf

I hans album "Magaluf 2011" kan vi se att han druckit blå absint, suttit med armen runt en väldigt blond tjej framför en svensk flagga, druckit en hel del öl och fotat random tjejer med kortkorta klänningar som gått förbi på gatan.

Däremot verkar han enligt fotoalbumet inte varit på stranden en enda gång.

En lista

Snodd från Inte Skyldig och Just Another Fucking Blog:

Just nu tänker jag på bröllop, sverigeresa, bröllop, sverigeresa, bröllop, sverigeresa. Och däremellan lite jobb och lite framtid.
När jag vaknar på morgonen vill jag nuförtiden ofta sova lite till, fast rent allmänt är jag ju en morgonpigg person.
Min mobiltelefon är en begagnad apparat för att ringa och skicka sms. Inget mer. Jag tror inte ens jag vet hur man slår på en iPhone. Det verkar spännande att ha en telefon som man kan göra massa annat med, men när man bor i en stad där rånrisken är överhängande om man tar upp en sån på gatan känns det inte riktigt värt det.
Imorgon kommer jag förhoppningsvis kirra notarie till bröllopet. Då ska O och jag gå och prata med den tilltänkta. Vore fint om vi fick en vigselförrättare snart.
Ikväll skall jag jobba eller träna. Eller kanske köpa skor till bröllopet. Eller gå och snacka med frisören. Det är lite oklart än så länge.
När jag bakar mediterar jag. Älskar att knåda deg.
Sist jag grät var nog förra eller förrförra veckan då jag som vanligt fick lite ångest över det här med våra inkompatibla drömmar.
Kärlek är trygghet och lycka.
I somras var jag... pass. Jag bor ju i ett land utan årstider. Senast det var sommarmånader i Sverige jobbade jag på som vanligt här. Men SNART blir det TRE VECKOR SVENSK SOMMAR. Jag dör av längtan.
Jag pratar spanska som de infödda här. Folk brukar nästan aldrig märka skillnad. Det känns fint.
Jag lyssnar på salsa.
Jag är sämst på att hantera konflikter. Pallar inte. Tycker att det är skitjobbigt. Får ångest.
Jag är bäst på att organisera och styra upp.
Den bästa känslan är att veta. Den här personen vill jag bli gammal tillsammans med.
Jag är rädd för att bo för långt borta när mina föräldrar blir gamla och sjuka.
När jag lagar mat gör jag det oftast så enkelt som möjligt. Tycker inte att det är så kul.
Jag brukar få komplimanger för min spanska och mina salsaskills.
Jag glömmer aldrig människor som gjort intryck på mig.
Jag vill ha två streck på graviditetstestet.

Alltså jag vet ju egentligen att det inte är på riktigt

Jag älskar Grey's Anatomy och Private Practice. I förrgår var det så jävla bra avsnitt. Näst sista för säsongen. Private Practice var värsta pro choice-propagandan rakt igenom och Grey's Anatomy slutade med cliffhanger inför säsongsavslutet. Vågar inte säga mer än så, för Underlandet är ju tydligen före Sverige i avsnitt.

Men igår morse när jag vaknade hade jag sån himla ångest över Meredith och hur allt ska gå. Riktig sån där "åh, nej, om hon ändå kunde göra det ogjort"-klump i magen hela morgonen. Vet inte hur normalt det är att leva sig in i en TV-serie sådär.

Bästa nyheten idag

Onekligen har fått en Svante!

Bamse - inte längre världens snällaste björn

Egmont slår nya rekord för att behålla titeln som Sveriges vidrigaste förlag. Häromveckan annonserades ju deras idiotiska tilltag med att skapa två nya tidningar - en tjejtidning och en killtidning - som var det mest könsstereotypiska man kunde tänka sig.

Som om inte detta vore nog har de nu sålt Bamses själ till Migrationsverket. I en tidning för barn som kommer hit som asylsökande används Bamse för att förklara att det egentligen inte alls är så dåligt att bli hemskickad igen. Då får man ju träffa sina vänner därhemma som man säkert har saknat.

Ja, otroligt men sant.

Så protestera, skicka mejl till Egmont, och bjud in alla ni känner till Facebook-eventet.

Nu ska jag gå och kräkas lite över Egmonts våldtäkt på Bamse, men innan dess kopierar jag in mejlet jag skickade, använd er av mallen om ni vill, och skicka till bamse@egmont.se, charlotta.borelius@egmont.se, ylva.mansson@egmont.se:

Hej Egmont!

Läste idag om att ni sålt ut Bamse och hans värderingar till migrationsverket, för att marknadsföra en migrationspolitik som fått stark kritik från både FN och Amnesty. Jag växte upp med Bamse som tillsammans med hans vänner lärde mig om vikten att hålla ihop och hjälpa varandra.

”Meles och hans föräldrar kommer tillbaka till sin släkt i hemlandet efter att ha blivit utvisade. Allt är så fint och idylliskt och de hade det rätt bra där ändå. Särskilt nu när han har med sig sin fina svenska modelljärnväg. I sista rutan är hela familjen lycklig och det går inte att ta miste på budskapet: Det är nog ändå bättre att bli hemskickad än att få asyl och inget ont kommer att hända dem som Migrationsverket har bestämt saknar asylskäl.” - Mattias Elftorp, skribent på HD.

Jag får, precis som Mattias Elftorp, ont i magen av det här. Det är helt sjukt att Egmont förlag genom en tidning som Bamse aktivt tar ställning för denna syn på asylpolitk och migration. För mig har Bamse-tidningen alltid varit något som präglats av rättvisa och solidaritet, det här är ju helt tvärtom. Rent av helt absurt.

Jag vill bestämt be Egmont Förlag och upphovsmännen till denna bedrövliga faktaserie att reflektera över vad de faktiskt gjort och håller på med. Det är främst barn som läser Bamse, barn är enkla att påverka. Just den här tidningen är inte vilken tidning som helst utan är utformad specifikt för asylsökande barn ihop med migrationsverket.

När jag var liten läste jag ofta dessa tidningar och Bamse var då världens snällaste björn (vilket jag fortfarande trodde för några timmar sedan) budskapet var solklart: Man ska inte vara elak mot någon för att den är annorlunda, alla ska få vara med och leka. Man ska hjälpa de som har det svårt och vara snäll.

Vad hände med Bamse? Skulle han verkligen tycka om att förknippas med en våldsam och rasistisk asylpolitik?

Efter det här kommer jag aldrig att köpa Bamse till mina barn.
Hej då Bamse. Tack för våra fina år tillsammans.

Med vänliga hälsningar